WCR och KKK

I onsdags åkte jag till Villmanstrand för att löpa säsongens första hinderlopp, och jag måste nog medge att jag kände mig väldigt osäker inför tävlingen med tanke på fotskadan som satt stopp för hinderträningen så gott som hela vintern och våren. Såhär i efterhand sett är jag rätt så nöjd med loppet som helhet, trots att hinderpassagerna äter på tok för mycket energi och fart när tekniken inte är vad jag skulle önska. Men det att jag nästan lyckades tangera mitt rekord i dedär blåsiga förhållandena på helt eget drag i säsongens första lopp med dålig teknik visar nog att det finns betydligt mera i kroppen. Jag kände mig stark i löpningen och att genomföra loppet utan direkta svackor känns också som ett styrkebesked.
Vinst blev det, och samtidigt KKK, kauden kotimainen kärkitulos, alltså årets inhemska toppresultat, eftersom det var säsongens första hinderlopp i finland.

Idag var en annorlunda dag på jobbet när WCR löptes, alltså West Coast Race, som är en traditionell stafett som numera startar vid Norrvalla i Vörå och kommer i mål vid Andra sjön i Nykarleby (57.2km, 8 sträckor).
Jag löpte den 7:e sträckan (9.4km 29.58) i Ski Team Mäenpää och vi kom i mål på en andra plats som vi egentligen ända från första sträckan hade innehaft. Tyvärr förmådde vi inte idag upprepa vinsten från Korsholmsstafetten där dagens etta IS Söderby/Geokonsult lämnade bakom i resultatlistan när Ski Team Mäenpää tog emot första pris. När Korsholmsstafetten avgjordes i maj var också vädret betydligt tuffare, vilket troligen mera gynnar löparna på Mäenpääs byggfirma som är beredda att jobba hårt såväl på jobbet som i motvinden löpandes. Nästa år blir det vinst igen!

Mitt nästa tävlingslopp i kalendern är 3000m vid elittävlingarna i Lahtis nästa söndag 14.6