Sub4

Tammerfors, 1500m, elittävlingsseriens final, sommarens första individuella 1500m lopp där jag haft möjlighet till draghjälp, och dessutom i alla tänkbara farter. Kom till start med överlägset sämst PB/SB (5s sämre än nästsämsta) och 30s upp till täten, så vinstkampen överlämnade jag åt 1500m specialisterna, själv gick jag ut för att göra ett bra lopp och en bra tid. 

Redan under första varvet kände jag att benen var väldigt slitna, tvingades arbeta hårt för att hålla upp någon slags rytm och undvika att lämna sista. Även farten kändes lite obekant, vilket väl är helt logiskt med tanke på att det mest har blivit 3000m lopp, med och utan hinder under sommaren. Däremot kändes det som att jag inte i något skede riktigt kroknade, utan tvärtom hittade jag krafter till en fartökning hela sista varvet även om det var segt. Har ingen koll på vad som hände under själva loppet, eller under tävlingarna i övrigt, jag har tydligen befunnit mig i någon slags isolerad sfär hela eftermiddagen. Fick däremot reda på att tiden var 3.58,81 vilket är rekord med över 5.5s och därmed även första gången under 4 minuter individuellt, så lite nöjd tänker jag ändå vara med tanke på omständligheterna, onsdag-torsdag innehöll t.ex. 90km cykel- + 30km fotmarsch med full fältutrustning.

Men nu när jag har sub4 är nästa mål betydligt tuffare (ännu tuffare kan det bli när uppladdningen sker på skjutläger i Hätilä), nämligen sub9 på hinder inkommande lördag på 22 års FM tävlingar i Brahestad, vilket förhoppningsvis skall kunna resultera i en finnkampsplats.