Säsongen 2016

20.11.2016 17:42

Säsongen 2016 blev allt annat än jag hade planerat, träningssäsongen gick riktigt bra tills våren då bekymren började komma smygande. Sommaren innehöll otaliga läkarbesök och test av diverse behandlingsmetoder, men först i början av augusti när Ilkka Räsänen fick chansen lyckades vi via nya magnetbilder diagnostisera problemet som idrottarbråck, som några veckor senare opererades av erfarne kirurgen Ilari Airo på Diacor i Helsingfors. 

Träningsmässigt kunde man sammanfatta sommaren som ca 15 veckor vila. Under den tiden har jag upplevt en emotionell berg-och-dalbana med riktigt djupa dalar periodvist. Skulle man sätta en diagnos skulle det troligen vara någon grad av depression, som jag ibland inte ens trodde jag skulle ta mig ur. Skönt att nu kunna konstatera att jag ändå gjort det, mycket tack vare det nätverk jag har runtom mig, såväl inom idrotten som utanför. En långlunch under slutet av sommaren med Sanna Kämäräinen var det tydligaste enskilda tillfälle när tankarna började snurra i logiska banor igen med hjälp av den positiva energi som Sanna utstrålar samt metoder för att bearbeta motgången. Det är också något speciellt att diskutera med någon som är i liknande situation och genomgår liknande utmaningar. Den förståelsen kan inte läsas till.

 

Vid första tanke tänker man sig kanske att hela sommaren gått i spillo och att det enbart varit av ondo, men när jag nu börjar se tillbaks på året såhär långt märker jag att jag nog har fått en hel del med mig, inte minst i form av erfarenhet. Utan dehär bekymren skulle jag knappast gjort en lika djup analys av varför jag idrottar och vad jag själv vill med mitt idrottande och på vilket sätt jag eftersträvar det. Jag skulle heller inte ha lärt känna min kropp så bra som jag nu gör - att lyssna på kroppens signaler är en sak, men att faktiskt vidta åtgärder därefter är en annan, betydligt viktigare. 

 

Några veckor efter operationen fick jag börja jogga lite smått och med konditionen på botten fick jag känna på hur det är att börja om från 0. I början handlade det om jogging i korta intervall och ett par veckor senare joggade jag första gången 5km utan pauser. Steg för steg har jag ökat på träningsmängden och löptempot, men med kroppen som coach. Denna vecka, 10 veckor efter operationen har jag kommit upp i en löpmängd på 100km och länkfarten närmar sig den normala samtidigt som också intervalltempot går i rätt riktning. Under de senaste veckorna har jag haft stor nytta av Camilla Richardsson som träningskompis och har fått sparring på såväl lättare som hårda pass. Trots att det har varit trevligt med sällskap hoppas jag inom kort kunna göra tuffare tider på träningarna igen. Rehabiliteringen fortsätter och framförallt behöver ännu magmusklerna stärkas efter en lång tid av inaktivitet.

Jag vill samtidigt passa på att tacka alla som stöttat mig på sätt eller annat, speciellt mina samarbetspartners som gör det möjligt att åka till bättre träningsförhållanden på läger när det är besvärligt hemma. Esse Elektro-Kraft Ab som i många år stöttat mig i min idrott och trott på min potential att utvecklas. Mäenpää | Rakennus Oy - Byggnads Ab som värderar idrott och ser fördelarna med idrotten också inom företagsvärlden - värderingar som andra kunde ta efter. Yrkeshögskolan Novia som ger mig möjlighet att studera i en takt som gynnar idrotten, samt personalen som är väldigt tillmötesgående och förstående gällande utlandsläger och tävlingar. Mina klädsponsorer New Balance och Craft Sportswear som förser mig med både funktionella och snygga kläder och skor. Min förening IK Falken som strävar till att ge oss idrottare de bästa möjligheterna att lyckas. Min tränare Guy Storbacka som alltid lika tålmodigt lyssnar på mina funderingar och konstiga förslag samt förklarar för mig vad som är vettigt och realistiskt att genomföra. Det finns massor av personer man borde tacka, utan den fina gemenskapen i olika samanhang, såväl i idrotten som utanför, skulle det inte kännas lika meningsfullt - så ta åt Dig ett TACK! Alla som följer med på sätt eller annat är viktig.

 

Jag känner på mig att säsongen 2017 kommer bli riktigt bra!